Detta är en sajt om den underbara kontinenten USA och lite kring om vad som är just USA, Landet består av en massa delstater och har sitt ursprung med indianer men som fick inflyttning av europeiska  invandrare, mycket drivna sådana och de flesta med Europeiskt ursprung, okej då vissa Vikingar var väl där och röjde också!


För en del gick det bra och för andra lycksökare blev det en tragedi, nytt land och ny miljö, inga penningar på fickan och i många fall inga vänner.

 

The wild western var en tramatisk upplevelse för många men också en stor möjlighet för de drivna och där har vi Amerikanen idag, hårt driven och ambitiös till max, eller?

 

Amerikanen sitter i bilkö 2-4 timmar per arbetsdag och arbetar ofta 10 timmar om dagen, har ca 14 dagars semester! Han har allt på lån och byter bil ofta, gillar grillfester och umgås gärna med grannar.... och gillar att skrävla, ja ungefär så är det i detta fantastiska land men....

 

Det fina med landet är alla bidrag till just den amerikanske kulturen, den amerikanske kulturen och nostalgin finns etablerad överallt på jorden. Den startade på 1800 - talet i western miljön; mycket skrivande om Indianer och slavar men det fanns mer och där börjar väl egentligen historien med bland annat musiken som med tiden blev något som vi entusiaster gillar, Coca Cola har också sitt ursprung från denna tiden, Cowboys och rancher, den moderna industrin började med tåg och bilar. Bilarna blev med tiden något som vi älskar, 50 -60 talet kommer nog aldrig att upplevas på samma sätt mer men vi är många som vill bevara kulturen.

 

Att resa till USA är en viktig del för den som gillar Nostalgi & kulturen men åk inte till Florida om ni skall uppleva USA, då kan ni åka till Canarie holmarna istället!

USA är för mig ungefär; TEXAS, CALIFORNIEN,NEVADA, ALABAMA, MISSISIPPI, COLORADO och LOUISIANA ja allt som inte har med turister att göra, besök USA!

 


Tips på flyg TRAVELPARTNER  RESEGUIDEN ALBATROSS 
eller varför inte billuffa med HIGHWAY

Tips innan resa är att verkligen plannera resväg och hotell, bo lite utanför då det är billigare och många

gånger bättre service! 

 

Detta är lite av eget tyckande avseende landet USA(Jag har varit där några gånger!) och nedan kommer officiell fakta, jag tar tacksamt emot tips eller synpunkter på innehållet, bevara nostalgin!

 


När Ni ändå är i USA så köp en bil, här är några råd;

 


Obs: denna ”guide” gäller för privat import för eget bruk, ej flyttgods och sånt. 


Steg 1: Hitta bilen! 

Det finns ett flertal olika hemsidor i USA som man kan söka och hitta sin bil, jag skriver dom vanligaste och enligt mig dom bästa nedan: 
http://www.autotrader.com/  Mest nyare bilar med bra sökfunktion 
http://www.ebaymotors.com/  Allt mellan himmel och jord 
http://www.colloctorcartraderonline.com/  Mera typ samlar bilar samt äldre jänkare 

Om man inte har någon man känner som kan kolla på bilen i USA, se till att säljaren skickar många bilder på bilen. Be om något specifikt så han är ”tvungen” att ta nya kort så man vet att bilderna är nya, och inte tagna för två år sen eller typ hittade på Google! 

VIKTIGT: DU MÅSTE HA ORIGINAL ÄGARBEVIS (TITLE) FÖR ATT KUNNA EXPORTERAS FRÅN USA SAMT FÖR ATT KUNNA REGGAS I SVERIGE. KVITTO PÅ KÖPET KRÄVS OCKSÅ OCH DESSA TVÅ DOKUMENT MÅSTE FÖLJA MED I BILEN, DOM SKA ICKE POSTAS TILL DIG I FÖRVÄG. KOLLA SÅ ATT SÄLJAREN HAR TITLEN I HANDEN. 

Man behöver oftast ett postnummer för att kunna söka efter bil, nedan har jag skrivit några som kan vara bra att ha och där det finns hamnar i närheten. 

New York NY: 10001 
Jacksonville FL: 32099 
Miami FL: 33122 
Houston TX: 77002 
Los Angeles CA: 90001 



Steg 2: Frakt! 

Efter att man har sökt och hittat den bilen man vill ha, så är det bra att börja kolla upp olika frakt alternativ innan man köper den. Det finns egen container (absolut säkrast) sen delad container och sen då Ro-Ro (roll on - roll off) och då körs bilen in i ett fartyg och står under tak, men samtidigt rätt oskyddat. Och Ro-Ro är givetvis billigast. Värt att tänka på om man kör Ro-Ro är att bilen måste vara helt tom, samt fungerande då den körs av och på. 

Om man köper t.ex. en gammal jänk som kanske inte är i bästa skicket så är container att föredra så man vet att bilen kommer med! Priserna är lite varierande men lite riktlinjer finns: 

Ro-ro: 600-900USD 
Container: 1000-1600USD 

Om bilen måste fraktas till själva hamnen så är då en s.k. flatbed (enkel biltransport) man använder sig av. Köper man av en handlare så har dom nästan alltid en eller flera dom brukar använda sig av. Köper man privat så får man leta själv, det finns länkar på annonssidorna. Flatbed frakt kan kosta allt ifrån 100USD om bilen är i hamnstaden till 500USD om den är 100+ mil från hamnen. 

Nedan finns några länkar till fraktbolag som är alltiallo bolag(också kallat ”Freight Forwarder), d.v.s. fixar frakt, tullarbete i USA, samt införtullning i Sverige. Man kan göra detta själv, men då måste man vara på plats och det är en sjuhelsikes pappersarbete som kan vara svårt om man aldrig gjort det innan. 

http://www.nordtrafik.se/ 
http://www.calship.com/ 
http://www.aclcargo.com/ 

Vill man nu fixa allt själv så kan man kontakta rederiet direkt: 
http://www.2wglobal.com/  (Wallenius Wilhemsen) 



Steg 3: Betalning 

När man då har hittat bilen, samt kollat med frakt då är nästa steg betalning. Finns olika sätt att göra detta på. Bank överföring, Western Union eller då cash om man är på plats. Det tar mellan 3-5 arbetsdagar för att föra över pengar via konto, och det går på direkten om man gör det via Western Union (men dom är dyra!). 

Om du flyger över och har tänkt att ha med dig kontanter (över 10K USD) så måste man enligt lag meddela tullen i USA om detta. Kan vara lite bökigt för dom frågar 1000 frågor om varför, var man fick dom osv. 

Det finns nåt som heter CIF Konecementet, jag har själv aldrig använt det men det innebär om man köper av en handlare, så kan du koppla betalningen till Konecementet och på så sätt försäkra dig om att du inte blir blåst, säljaren får då inte pengarna förrän bilen i lämnat USA och du får inte ut bilen förrän han har fått betalt. Då klarar du även dig om bilen visar sig vara stulen.
 
Källa och mer info finns här: http://www.2wglobal.com/



Steg 4: Väntan… 

Ja, det tar mellan 2-6 veckor att få hem bilen så under den tiden så kan man fundera på vad man ska köpa för trim till bilen!  
Nä men detta är ett ypperligt tillfälle att börja ordna med saker på den här sidan atlanten.  

Boka registreringsbesiktning:  http://www.bilprovningen.se/ 
Kolla vilka kriterier bilen ska uppfylla för att kunna reggas i Sverige: http://www.bilprovningen.se/ 
Kolla vilka intyg och liknande som behövs: http://www.vv.se/templates/page3____696.aspx 

Lite kortfattat om vad som behövs, 
Binkers på sidorna 
E-märkta lampor 
Orange blinkers bak (dom flesta jänkare har röda) 
Buller intyg (bokas hos SBP, kostar 3500:- sist jag gjorde det) 

Har man kontakter som kan fixa ett s.k. Dekra intyg så underlättar det stort vid regning, man slipper exempelvis bullerprovet. Skicka PM till overlake här på forumet för frågor om det. Ibland kan man också få ett intyg från tillverkaren själv, men jag har då aldrig lyckats med det! 



Steg 5: Din bil har kommit till hamnen! 

Underbara dag denna då man får brevet hem i lådan! Jag har alltid haft mina bilar fraktade till Göteborg, men det går till Tokholm likaväl. 

Har man då använt sig av nån av ovanstående firmor så är ju bilen förtullad redan, så det är bara till att åka till deras kontor och pröjsa allt. Frakt, hamnavgifter, tull, moms osv. Jag vet att en del tar enbart cash, så kolla upp det innan då det kan ju röra sig om mer än vad man får ta ut på Bankomaten! Där fyller man också i en förregistrering, och då skickas nya skyltar hem till dig, oftast inom 1 vecka. 

Om man ska tulla in bilen själv så måste man först åka till fraktbolaget och betala frakt osv. Sen till Tullen och betala tull + moms, sen får man ett kvitto där man får åka ner till hamnen och hämta ut bilen. 

Bilen får ju då givetvis inte köras hem utan skyltar, men om man har fått med USA skyltarna så får man köra om man skaffar en svensk trafikförsäkring. Jag vet att Trygghansa har kunnat ordna detta tidigare. Annars får man fixa egen biltransport eller att fraktbolaget ordnar detta. 



Steg 6: Ombyggnation 

Detta kan man antingen lämna bort till dom som kan, eller fixa själv. D.v.s. borra hål i skärmar för att fästa blinkers, dra kablar och sånt. Finns olika alternativ. PM:a för mer info om detta! 



Steg 7: Registrerings besiktning 

Ta med leg, alla bilpapper som du har och en gnutta tur också 
En liten backup plan, om man nu försöker få in en bil som är trimmad, och den går ej igenom, så skrivs detta i deras databas. Men enligt mina kontakter så ”försvinner” denna info efter 1 månad. Om man nu vill vara ”busig” och försöka på ett annat ställe men ändå behålla trimmet. Om allt går som det ska så är det bara till att köra hem, OM man nu har då försäkrat bilen. Men tänk på att bilen ALLTID besiktas avställd, så ska man köra hem så måste man ställa på den först. 

Efter ett tag så kommer då fakturor för skrotningsavgift och skatten på posten. Reg-besiktningen kostar 1070:- (prislistor finns på SBP’s hemsida) sist jag gjorde det. 
Om allt fuckas upp så går det ta bilen till Tyskland och regga där, men det är enligt mig jobbigare och i slutändan dyrare än att försöka här. Annars så vet väl dom flesta vad en reg-besiktning innebär, vägning, avgass. värden osv osv.

 Ovan har jag hämtat från Fordklubben 


 

 

FAKTA OM USA

(Nedan är hämtat från olika officiella källor men sammansatt med vissa tillägg av okänd)

 

USA (engelska United States of AmericaAmericaUnited States eller U.S.svenskaAmerikas förenta staterNordamerikas förenta stater, officiellt Förenta staterna) är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder samt har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar landet fjorton territorieroch besittningar i Karibien och Oceanien.

USA består av 50 delstater samt huvudstadsområdet District of Columbia. Delstaten Hawaii är en ögrupp i Stilla havet, medan resterande 49 stater är belägna i NordamerikaAlaska i nordvästra Nordamerika är skilt från övriga stater och gränsar till Kanada. Uttrycket kontinentala USA(continental U.S.) omfattar strikt logiskt alla stater utom Hawaii, men av tradition exkluderas vanligen även Alaska.


Unionen grundades den 4 juli 1776 då tretton brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. Unionens egenskap av en odelbar förbundsrepublik fastställdes först genom det amerikanska inbördeskriget.

Efter Sovjetunionens sammanbrott omkring år 1990 blev USA världens enda supermakt och har en särställning vad det gäller ekonomiskt,politisktmilitärt och populärkulturellt inflytande. 


Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör en femtedel av världens totala produktion (2005). 


Befolkningsmässigt är det världens tredje största land och till ytan är det också världens tredje största land om man räknar med alla öar och territorier USA har i de olika världshaven.

 


Geografi och miljö 

Huvudartikel: USA:s geografi

Utöver de 50 delstaterna som USA består av lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna,Amerikanska SamoaDistrict of ColumbiaGuam och Puerto Rico


Den totala landytan för Kontinentala USA uppgår ungefär till 7,6 miljoner kvadratkilometer. Alaska som är avskilt genom Kanada från Kontinentala USA, är den största delstaten på 1,5 miljoner kvadratkilometer.[2]Efter Ryssland och Kanada är USA till ytan världens tredje och fjärde största nation, rankad precis före och efter Kina. Rankingen varierar beroende på hur de två av Kina och Indien omdiskuterade territorier räknas och hur den totala ytan i USA beräknas: CIA:s World Factbooksäger 9 826 630 km²,[3] FN:s statistiska avdelning säger 9 629 091 km²,[4] och Encyclopedia Britannica säger 9 522 055 km².[5] Räknat till enbart landyta är USA den tredje största nationen efter Ryssland och Kina, precis före Kanada.[6]

Kustslätterna längst atlantkusten ger med sig längre inlands åt de lövfällande skogarna och det kuperade landskapet i regionen Piedmont.Appalacherna delar den östra kusten från Stora sjöarna och grässlätterna i MellanvästernMississippiMissourifloden, världens fjärde längsta flodsystem, rinner huvudsakligen i nord-sydlig riktning genom landets hjärta. Den platta och bördiga prärien Great Plains sträcker ut sig mot väst, medan i sydöst återfinns en bergsregion. Klippiga bergen vid den västra kanten av Great Plains, sträcker sig från norr till syd genom landet, med en höjd på över 4 300 meter i Colorado


Längre västerut ligger den torra regionen Great Basin och öknar som MojaveSierra Nevada och Kaskadbergen sträcker sig längst stillahavskusten. Med sina 6 194 meter är Alaskas Mount McKinley landets högsta topp. Aktivavulkaner är vanliga i Alexanderarkipelagen och Aleuterna i Alaska, och Hawaii består av vulkanöar. Supervulkanen som ligger underYellowstone nationalpark i Klippiga bergen är kontinentens största.[7]


Den vithövdade havsörnenhar varit USA:s nationalfågel sedan 1782.


USA med sin stora yta och sin geografiska variation finns de flesta klimattyper. Öster om 100:e meridianen varierar klimatet från ett fuktigt kontinentalklimat i norr till ett fuktigt subtropiskt klimat i syd. Den södra änden av Florida är tropisk liksom Hawaii. Great Plains, väster om 100:e meridianen har ett halvtorrt klimat. Mycket av bergen i väster har bergsklimat


Klimatet är torrt i Great Basin, öken i sydväst,medelhavsklimat lägst kaliforniakusten, kustklimat längst med Oregon och Washington och södra Alaska. Mestadels av Alaska har ettsubarktiskt klimat. Extremväder är inte ovanligt i USA—delstaterna som gränsar till Mexikanska golfen är utsatta för orkaner och de flesta av världens största tornados förekommer inom landets gränser, huvudsakligen i Mellanvästerns Tornado Alley.[8]


USA:s ekologi är väldigt skiftande: ungefär 17 000 arter av kärlväxter finns i kontinentala USA och Alaska, och över 1 800 artergömfröväxter finns på Hawaii, få av dem finns på fastlandet.[9] USA är hem för mer än 400 olika däggdjur, 750 fågelarter och 500 reptiler och amfibiska arter.[10] Ungefär 91 000 insektsarter har beskrivits.[11] Endangered Species Act från 1973 skyddar hotade och utsatta arter och deras naturliga miljö, som övervakas av United States Fish and Wildlife Service. Det finns 58 nationalparker i USA och hundratals andra federala skötta parker, skogar och vildmarker.[12] Allt som allt äger staten 28,8% av landets yta.[13] Det mesta av detta är skyddad mark, dock arrenderas en del av detta ut till användning för olje- och gasborrning, gruvdrift, skogsavverkning eller boskapsfarmar; 2,4% används för militära ändamål. [13]


 

Tidszoner

USA delas in i sex tidszoner med specifika namn.

  • Eastern UTC –5 (Östkusten)
  • Central UTC –6 (Centrala)
  • Mountain UTC –7 (Västliga bergregionen)
  • Pacific UTC –8 (Västkusten)
  • Alaska UTC –9 (Alaska)
  • Hawaii-Aleutian UTC –10 (Hawaiiöarna)

UTC: Koordinerad universell tid


   

 

Historia



Amerikanska självständighetskriget 

Mayflower  transporterade pilgrimertill den Nya Världen år 1620, som beskrivs i William Halsalls The Mayflower in Plymouth Harbor, 1882.

Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade till Boston och utsattes på vägen för krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningsskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att de ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783


I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.

År 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president


Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.


Förenta staternas expansion


Under början av 1800-talet skedde en mängd betydelsefulla saker; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landetsurinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga européer emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.

Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, FrankrikeSpanien ochRyssland. Texas, som varit en självständig republik från 1836 då den bröt sig fri från Mexiko, gick med i USA 1845


Åren 1846 - 1848utkämpades ett krig mot Mexiko, det så kallade mexikanska kriget, vilket ledde till att KalifornienNevada och Utah samt delar av Arizona,ColoradoWyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta ireservat belägna på platser som ansågs sakna ekonomiskt värde.


Massinvandring


Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig väl på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev förföljda i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. 


De största grupperna kom från TysklandIrland och Storbritannien. De fann ofta goda utkomstmöjligheter i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.


Slaveriet 

Huvudartiklar: Slaveriet och Triangelhandeln

Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet. Portugiserna, spanjorerna och engelsmännen köpte sina slavar av slavhandlare från afrikanska kungariken och hövdingadömen som fångade slavar inkluderade Oyo-Yoruba, Kongimperiet, Benin, Fouta Djallon, Koya, Khasso, Kaabu, Fantekonfederationen, Ashanti, Aro och kungariket Dahomey. Särskilt Dahomey, som var en krigisk stat som erövrade många, intilliggande kunga- och hövdingadömen, har gått till historien för sin omfattande slavhandel med europeiska slavköpare. De köpta slavarna kedjades, och packades på slavskepp som packade de olyckliga mäniskorna som sardiner i stängda lastrum under däck. Britterna förde 3,3 miljoner och USA 0,3 miljoner över Atlanten till det som idag är


USA:s östkust.[14] förde dem över Atlanten. Omkring 88 procent överlevde färden över Atlanten. Det var västafrikaner från länder som idag heter Togo, Ghana, Nigeria, Niger och Benin. Det utslitna ordet neger, och varianten "nigger" kommer ursprungligen från portugisiskans och spanskans negro", vilket betyder svart. Import av slavar förbjöds 1808 i USA, medan slaveriet avskaffades först 1865.


 

 

Inbördeskriget 

Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar cirka 12 % av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. 


Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i detamerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara; nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.


Isolationism och inhemsk expansion

 

I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina omfattande naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare (som även innehöll ammunition och vapen) 1915 (Lusitania). 


Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.


Supermakten USA


Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. De gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii


Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt medSovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig, även om det var nära under Kubakrisen utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. 


Sedan Sovjetunionens fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kan påverka omvärlden, bland annat genom att 2003 invadera Irakoch avsätta dess diktator Saddam Hussein.


Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick med full presidentialism. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen. Det finns alltså en delning mellan vad som anses ligga på delstatsnivå och den federala nivån, som är det som berör hela nationen. Exempel på angelägenheter som tillhör delstaterna: infrastrukturen inom delstaten, reglering av byggmarknaden och industrin, företagande och kollektivtrafiken samt arbetsmiljöfrågor. Straffrätten regleras framför allt av delstaterna, men vissa brott - bland annat de som riktar sig mot federala tjänstemän och tillgångar - beivras av det federala rättsväsendet.


Maktdelning på federal nivå

 

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) ochhögsta domstolen som grenar av den federala makten. En president och dennes regering i USA sitter i fyra år och presidenten kan endast bli omvald en gång.


Rättsväsen 

United States Capitol, kongressens arbetsplats.

USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt tillyttrandefrihet, rätt att utan inskränkningar av den federala regeringen inneha vapenreligionsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora institutionerna – kongressenpresidenten och Högsta domstolen – förvaltar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.

Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande institutionen. Representanthuset (som skall representera unionens människor) består av 435 folkvalda medlemmar kallade kongresskvinnor/män. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. USA:s senat (som skall representera unionens delstater) består av 100 senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.

De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. En majoritet av senatens ledamöter måste dock godkänna utnämningarna för att de skall träda i kraft.


Kritik mot USA 

Amnesty International har kritiserat USA för att undergräva respekten för mänskliga rättigheter. Andra punkter som Amnesty lyft fram är användandet av tortyr mot fångar och att man håller fångar utan anklagelse om brott eller rättegång. Dessutom kritiseras man för användandet av dödsstraff och att man ignorerar krav från FN:s människorättskommissioner.[15]

USA har även kritiserats och anklagats för att bryta mot internationella arbetslivsnormer. International Labour OrganizationFN:s fackorgan, kritiserade 1991 USA i samband med en strejk anordnad av Caterpillar-anställda. Regeringen tillät bolaget att ta in strejkbrytare under strejken, vilket ledde till att de strejkande förlorade sina jobb. Organisationen hävdade att detta urholkade strejkrätten och skrev att denna rätt inte är "really guaranteed when a worker who exercises it legally runs the risk of seeing his or her job taken up permanently by another worker, just as legally". Man gjorde även en internationell jämförelse som visade att endast Sydafrika hade samma dåliga arbetsvillkor under tidpunkten för konflikten.[16] Av de återvändande strejkande arbetarna blev omkring 150 av med sina arbeten medan resten möttes av en åtta veckors provanställningsperiod. I samband med strejken fick det ansvariga fackförbundet United Auto Workerskritik från sina medlemmar för att de givit upp de krav som ursprungligen ställdes i konflikten. [17]


 

Polisväsen

Huvudartikel: Polisen i USA

USA är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Därför är också den federala polisen rigoröst åtskild från den delstatliga, och den federala polisen kan endast verka inom de områden som faller inom federal jurisdiktion, medan den delstatliga polisen saknar befogenhet att bekämpa federala brott eller brott i andra delstater.


De flesta poliser verkar inom den delstatliga jurisdiktionens område. År 2000 fanns det 95 673 federala poliser, men 718 736 poliser som verkade inom ramen för en delstatlig jurisdiktion. Inom den delstatliga jurisdiktionen finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis),countynivå (sheriffer) och lokal nivå (kommunal polis). Av dessa är den lokala nivån störst med 443 550 poliser år 2000. Detta gör också att det finns ett mycket stort antal polismyndigheter i USA. 


År 2000 fanns det 17 784 polismyndigheter inom den delstatliga jurisdiktionens område. [källa behövs]


 

Försvar

Samfälld fanvakt med de fem försvarsgrenarnas fanor.

Presidenten är de väpnade stidskrafternas högste befälhavare (Commander in Chief), men det är kongressen som beviljar anslag och stiftar lagar.

USA har fem försvarsgrenar varav fyra hör till försvarsdepartementet (Department of Defense) som leds av USA:s försvarsminister (Secretary of Defense). Dessa är sorterade under tre militärdepartement: armédepartementetflygvapendepartementet samt marindepartmentet som omfattar både flottan och marinkårenKustbevakningen lyder under departementet för inrikes säkerhet (Department of Homeland Security).


USA har världens i särklass största försvarsbudget, närmare 529 miljarder dollar (2006), vilket utgör cirka 46 procent av världens totala försvarsutgifter.[18] Landet har över 1,4 miljoner aktivt manskap, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.[källa behövs]


USA är det enda land som använt sina kärnvapen (se atombomberna över Hiroshima och Nagasaki) men är inte det land som har störstkärnvapenarsenal; det är Ryssland.


Ekonomi

Huvudartikel: USA:s ekonomi
New York är USA:s största och ekonomiskt viktigaste stad.

En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, lågarbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. 


Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin


Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.


Sociala förhållanden

USA är ett av världens rikaste länder och landets BNP gör landets ekonomi till den i särklass största i världen. År 2006 var landets BNP drygt 13,1 biljoner dollar. Välståndet är emellertid ojämnt fördelat och 12,3 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.[19] USA:s fattigdomsgräns, som är ett absolut mått, är en helt annan än den internationella. I USA räknas man som fattig om man har en årsinkomst under $10 210.[20] Bland de fattiga är afro-amerikaner, indianer och spansktalande kraftigt överrepresenterade. USA:s offentliga socialförsäkringssystem är svagt utvecklat jämfört med Västeuropas. Den viktigaste och mest heltäckande socialförsäkringen kallas social security. Den infördes i mitten av 1930-talet och är ett offentligt finansierat pensionssystem. Förutom ålderspensionärer omfattar systemet även handikappade, arbetsskadade, föräldralösa barn samt änkor och änklingar.


Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i USA, bland annat kolpetroleumuran och skog. USA är världens tredje största oljeproducent[21], efter Saudiarabien och Ryssland men oljeproduktionen har sedan länge varit på nedgång. Den årliga produktionen hade sin topp på1970-talet (omkring hälften av den tillgängliga oljan var då utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av till exempel majs,vetesockertobakenergi och vattenkraft.


Industri

 

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, vapen, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75 % av arbetskraften.


Utrikeshandel

USA:s största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada, som tillsammans med USA:s sydliga granne Mexiko ingår med USA ifrihandelsavtalet North American Free Trade Agreement (NAFTA). Andra viktiga handelspartners är EU och Asien (JapanKina ochSydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar, trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderskottet är det allt större behovet av importerad olja.

Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Detta kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Idag 2008 är läget sämre med skulder på över 8 700 miljarder dollar [3] (65,4% av BNP), drygt 27 000 dollar per invånare. Landet har år efter år lyckats finansiera ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.


USA:s inverkan på miljön

USA står för nästan en fjärdedel av människans koldioxidutsläpp och har, om man bortser från en handfull oljeproducerande stater och småstater, det högsta koldioxidutsläppet i världen per capita.[22] 


Det är mest utsläpp kring de stora industristäderna, både på väst- och östkusten. USA har inte ratificerat Kyotoprotokollet.


Städer

New York City
Chicago, Illinois
Houston, Texas
Phoenix, Arizona

USA:s största stad är New York, därefter kommer Los Angeles och Chicago. Andra kända och populära städer bland turister är OrlandoSan FranciscoMiamiHonoluluLas Vegas och Washington, D.C.[23]

USA:s största städer [24]  med storstadsområden[25]:

RankStadDelstatInvånareStorstadsområde
1 New York New York 8 363 710 19 006 798
2 Los Angeles Kalifornien 3 833 995 12 872 808
3 Chicago Illinois 2 853 114 9 569 624
4 Houston Texas 2 242 193 5 728 143
5 Phoenix Arizona 1 567 924 4 281 899
6 Philadelphia Pennsylvania 1 447 395 5 838 471
7 San Antonio Texas 1 351 305 2 031 445
8 Dallas Texas 1 279 910 6 300 006
9 San Diego Kalifornien 1 279 329 3 001 072
10 San Jose Kalifornien 948 279 1 819 198
11 Detroit Michigan 912 062 4 425 110
12 San Francisco Kalifornien 808 976 4 274 531
13 Jacksonville Florida 807 815 1 313 228
14 Indianapolis Indiana 798 382 1 715 459
15 Columbus Ohio 754 885 1 773 120



USA:s delstater

Map of USA with state names sv.svg

USA har 50 delstater och de största till ytan är Texas och Alaska och Kalifornien. De minsta delstaterna ligger i nordöstra USA.

USA:s 50 delstater
Namn?Förkortning?Huvudstad?Area, tusental km²?Befolkning, tusental (år 2000)?Anslutning till unionen?Smeknamn?
Alabama AL Montgomery 131,4 4447 1819 Heart of DixiCamellia State
Alaska AK Juneau 1518,8 587 1959 The Last Frontier
Arizona AZ Phoenix 295,3 5130 1912 Grand Canyon State
Arkansas AR Little Rock 137,8 2673 1836 The Natural StateThe Razorback State
Colorado CO Denver 269,9 4301 1876 Centennial State
Connecticut CT Hartford 13,0 3405 1788 * Constitution StateNutmeg State
Delaware DE Dover 5,3 783,6 1787 * First StateDiamond State
Florida FL Tallahassee 151,9 15982 1845 Sunshine State
Georgia GA Atlanta 152,6 8186 1788 * Empire State of the South,Peach State
Hawaii HI Honolulu 16,6 1211 1959 Aloha State
Idaho ID Boise 216,4 1293 1890 Gem State
Illinois IL Springfield 149,9 12419 1818 Prairie State
Indiana IN Indianapolis 92,9 6080 1816 Hoosier State
Iowa IA Des Moines 145,8 2926 1846 Hawkeye State
Kalifornien CA Sacramento 411,0 33871 1850 Golden State
Kansas KS Topeka 213,0 2688 1861 Sunflower State
Kentucky KY Frankfort 104,6 4041 1792 Bluegrass State
Louisiana LA Baton Rouge 125,6 4468 1812 Pelican State
Maine ME Augusta 86,1 1274 1820 Pine Tree State
Maryland MD Annapolis 27,0 5296 1788 * Old Line StateFree State
Massachusetts MA Boston 21,4 6349 1788 * Bay StateOld Colony
Michigan MI Lansing 151,5 9938 1837 Great Lakes StateWolverine State
Minnesota MN Saint Paul 218,6 4919 1858 North Star StateGopher State
Mississippi MS Jackson 123,5 2844 1817 Magnolia State
Missouri MO Jefferson City 180,5 5595 1821 Show Me State
Montana MT Helena 380,8 902,2 1889 Treasure State
Nebraska NE Lincoln 200,0 1711 1867 Cornhusker State
Nevada NV Carson City 286,2 1998 1864 Sagebrush StateBattle Born StateSilver State
New Hampshire NH Concord 24,0 1235 1788 * Granite State
New Jersey NJ Trenton 20,2 8414 1787 * Garden State
New Mexico NM Santa Fe 315,1 1819 1912 Land of Enchantment
New York NY Albany 128,4 18976 1788 * The Empire State
North Carolina NC Raleigh 136,1 8049 1789 * Tar Heel StateOld North State
North Dakota ND Bismarck 183,1 642,2 1889 Peace Garden State
Ohio OH Columbus 106,8 11353 1803 Buckeye State
Oklahoma OK Oklahoma City 181,0 3450,6 1907 Sooner State
Oregon OR Salem 251,1 3421,4 1859 Beaver State
Pennsylvania PA Harrisburg 117,4 12281 1787 * Keystone State
Rhode Island RI Providence 3,1 1048 1790 * Little RhodyOcean State
South Carolina SC Columbia 80,4 4012 1788 * Palmetto State
South Dakota SD Pierre 199,7 754,8 1889 Coyote StateMount Rushmore State
Tennessee TN Nashville 109,4 5689 1796 Volunteer State
Texas TX Austin 692,3 20851,8 1845 Lone Star State
Utah UT Salt Lake City 219,9 2233 1896 Beehive State
Vermont VT Montpelier 24,8 608,8 1791 Green Mountain State
Virginia VA Richmond 105,7 7078,5 1788 * Old Dominion
Washington WA Olympia 176,6 5894 1889 Evergreen State
West Virginia WV Charleston 62,8 1808 1863 Mountain State
Wisconsin WI Madison 145,4 5363,7 1848 Badger State
Wyoming WY Cheyenne 253,5 493,8 1890 Equality State

Demografi 

Huvudartikel: USA:s demografi

En majoritet av de 300 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland,EnglandSkottlandIrland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. Invånarna med franskt ochspanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd- och Mellanamerika.


Den latinamerikanska befolkningsgruppen, som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4 % av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor), är också den snabbast växande gruppen, och därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner, främst ättlingar av de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet


En annan betydande befolkningsgrupp är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6 % av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området före den europeiska kolonisationen utgör under 1% av befolkningen.

USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimerbuddhisterateister och hinduer).[källa behövs] Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001.[källa behövs] Många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofiersom inte kan anses vara religioner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). [källa behövs]

Landet präglas av etnisk och kulturell mångfald. En stor del av landets tillgångar kontrolleras av en liten del av befolkningen. 1993, efter recessionen i början av 1990-talet, nåddes en topp i antalet fattiga i USA men därefter fick de flesta grupper det bättre under flera år och år 2000 var andelen fattiga i USA de lägsta sedan 1970-talet, 11,3 procent eller 31,1 miljoner (se diagram).[26]  Mellan år 2000 och år 2004 ökade dock fattigdomen till 12,7 procent. Därefter har den minskat något till år 2006, då 12,3 procent eller 36,5 miljoner amerikaner beräknades vara fattiga.[19] USA:s befolkning ökade samtidigt från 248 miljoner till 299 miljoner invånare mellan 1990 och 2006.[27] I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden över världssnittet. 69% av invånarna hade tillgång till internet år 2006.[28]Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.[källa behövs]

 


USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk.


[källa behövs]  I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerikahispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i större utsträckning än tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att tala engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Delstatliga försök till sådan lagstiftning har dock underkänts av de federala domstolarna.

 


Sport

Huvudartikel: Sport i USA



Amerikansk fotboll

 

Amerikansk fotboll lockar stor publik och har fler TV-tittare än basebollSuper Bowl är en folkfest.


Baseball

 

Baseball USA:s populäraste och den mest spelade sporten, kallas ofta för USA:s nationalsport.


Basketboll


Basketball är en populär sport i USA, och proffsligan NBA drar stor publik. Basketball är den lagsport i USA som har flest utövare.


Fotboll 

Huvudartikel: Fotboll i USA

Fotboll är en mycket mindre sport i USA än i många andra länder, men stor i internationella städer som Los Angeles och New York. Sporten är även omfattander på skolnivå. 


Fotbollens popularitet har dock ökat sedan mitten av 1990-talet. I dagens läge kan man till och med se Champions Leaguematcher på ESPN; intresset för CL är följaktligen stort.


Major League Soccer (MLS) har köpt några internationella storspelare, som David Beckham (Los Angeles Galaxy), Fredrik Ljungberg (Seattle Sounders FC) och Juan Pablo Ángel (New York Red Bulls). 


Dessutom har det spekulerats i att Robert Pirès och Thierry Henry skulle flytta till USA för att avsluta sina karriärer i respektive (Philadelphia Union) och (New York Red Bulls).


Ishockey  

Huvudartikel: Ishockey i USA

Ishockey var tidigare i huvudsak koncentrerat till de norra delarna, särskild nordost, men sedan mitten av 1990-talet alltmer spridd. NHL har på senare år expanderat söderut.


Lacrosse


Lacrosse uppfanns av indianerna.


Motorsport

 

Motorsport är populärt, men istället för internationellt stora evenemang som Formel 1 och MotoGP är andra evenemang, som Indianapolis 500  mer populära.


Dragracing är också väldigt stor i detta land

 


Individuella sporter

Bland de populära individuella sporterna i USA finns boxninggolftennis och friidrott.


Kultur

Den amerikanska populärkulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärldenMusikfilmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. 


Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vidHollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik kulturell grund. 


Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.


Mat

Huvudartikel: Mat i USA

Den huvudsakliga matlagningen i USA liknar den i Europa. Vete är det mest använda sädesslaget.


Traditionella amerikanska maträtter kan vara t.ex. kalkon, hjort, potatis, majs m.m. Många maträtter kom med invandringen från Europa runt slutet av 1800-talet, så som friterad kyckling, pizza hamburgare och varmkorv. 


Många rätter finns även kvar från Indianerna. Fläskkött, nötkött, ”crab cakes”, potatischips och ”chocolate chip cookies” tillsammans med snabbmaten, är mycket vanligt i USA. 


Bland afroamerikaner och i södra USA är så kallad Soul foodvanlig. Den infördes under triangelhandeln runt 1600-talet.


Film 

Huvudartikel: Film i USA
Hollywoodskylten en känd symbol för amerikansk film där den står i bergen ovanförHollywood.

Sedan 1920-talet har USA dominerat den globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärligt och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som inte kan hittas någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen, Indien (se indisk film). 


Men till skillnad från den indiska filmindustrin har den amerikanska varit framgångsrik runt hela världen.


Television

Huvudartikel: Television i USA

Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag men det finns också en public service-kanal (PBS). Dock har en staligt styrd public service-kanal aldrig existerat.


De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. 


Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting CompanyAmerican Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.


Musik

Huvudartikel: Musik i USA

USA har få klassiska kompositörer som nått internationellt erkännande, varav Charles Ives är en av få. Landet har dock ett av världens mest statusfyllda operahus, Metropolitan och många internationellt erkända symfoniorkestrar, till exempel Los Angeles-filharmonikernaNew York-filharmonikerna och Chicago-filharmonikerna.

Bluesen, en starkt känslomässig musikform, utvecklades på bomullsfälten ur de västafrikanska slavarnas musikkulturer.


Bluesen var ursprungligen vokal men kompletterades senare med gitarrer och munspel.


Det finns en rik folkmusikkultur ,"Country & western" som är sprungen ur de många olika invandrargruppernas kulturer. Exempel på Country & Western genrer är "bluegrass". Berömda amerikanska countryartister är bland andra Johnny CashDolly Parton och Kenny Rogers.

 

Hiphop, även rapmusik, är en musikstil som växte fram i USA från slutet av 1970-talet, och slog igenom på allvar i mitten av 1990-talet.

Artister som bland andra RUN DMC2Pac och Eminem är kända inom denna genre.


Jazzen är en i början av 1900-talet vidareutveckling av bluesen. Den är företrädelsevis instrumentell men senare kompletterad med sång.


"Rock" är en samlande beteckning för en mängd musikstilar. Den ursprungliga formen är rock'n'roll från mitten av 1950-talet, som utvecklats ur bluesen.


Utbildning

Huvudartikel: Utbildning i USA

I USA måste alla barn gå i skolan, men skolpliktsåldern varierar mellan delstaterna.


De flesta barn börjar skolan i kindergarten som fem- eller sexåringar och slutar skolan i artonårsåldern efter deras sista år på High School. Vissa delstater tillåter eleverna att sluta skolan vid sextonårsåldern. Efter High School väljer många att studera vidare på universitet. I skolan undervisas det bland annat i matematikhistoriaengelskagymnastik och naturvetenskapliga  ämnen samt flera självständiga val i High School. Omkring 85 procent av barnen i USA går i allmänna skolor, och många föräldrar väljer att sända barnen till privata skolor mot kostnad.


[källa behövs]  Amerikanska skolor har en betygsskala i elva steg, där A+ är högsta betyget man kan få och F det lägsta.

 

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde, till exempel Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of TechnologyPrinceton UniversityBrown UniversityBerkeley - University of California samt Stanford University .College- och universitetsutbildningar brukar vara 4 år.

 

 


Kommunikationer 


USA har väl utbyggda kommunikationer. Vägnätet är överlag bra med stora motorvägar sk. Interstate Highways som binder samman de stora städerna. Långdistansbussar är ett billigt och lätt resesätt. Greyhound Lines är det dominerande bussbolaget.


Järnvägsnätet ägs av privata bolag, och man kör mycket godstrafik på järnväg i USA. Passagerartrafiken drivs av ett statligt monopolbolag,Amtrak. Nätet är relativt väl utbyggt. Tågnätet har dock stora luckor, som exempelvis Las Vegas. Stora järnvägsbolag är bland andra Union Pacific RailroadBNSF RailwayNorfolk Southern Railway och CSX Transportation


De två förstnämnda trafikerar i huvudsak området väster om Mississippi och de två sistnämnda området öster om nämnda flod. Dock är den regionala kollektivtrafiken sämre än den i resterande industriländer i världen, och endast de största städerna har en stabil kollektivtrafik. Många relativt stora städer (invånarantal runt 500 000) saknar helt och hållet kollektivtrafik i staden och detta har lett till att många amerikaner kör bil, vilket de får göra redan när de är 16 och i vissa delstater redan när de är 14[källa behövs]. Detta tros vara en effekt av den ofullständiga kollektivtrafiken.[källa behövs]

Inrikesflyget är det största i världen, uppbyggt kring så kallade nav där man vanligtvis byter flyg. USA saknar till skillnad från Europa statligt ägda flygbolag. Stora amerikanska flygbolag är American AirlinesUnited AirlinesContinental AirlinesDelta Air LinesNorthwest Airlines ochUS Airways. Det finns även lågprisbolag som JetBlue Airways och Southwest Airlines.

Viktiga flygplatser är:

Atlanta och Chicago är de största inrikesnaven, medan New York-Kennedy, Miami och Los Angeles är störst på utrikestrafik.


Internationella rankningar

OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2010 8 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 36 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 18 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 15 av 179



Se även



Referenser

  1. ^ "U.S. POPClock Projection". U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/population/www/popclockus.html. Källan uppdateras dagligen och kan därför avvika något från vår siffra.
  2. ^ Lubowski, Ruben, Marlow Vesterby, och Shawn Bucholtz (21 juli 2006). "AREI Chapter 1.1: Land Use". Economic Research Service.http://www.ers.usda.gov/publications/arei/eib16/chapter1/1.1/. Läst 9 mars 2009.
  3. ^ "United States"The World Factbook. CIA. 31 maj 2007. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html. Läst 14 oktober 2008.
  4. ^ "Population by Sex, Rate of Population Increase, Surface Area and Density"Demographic Yearbook 2005. UN Statistics Division.http://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/DYB2005/Table03.pdf. Läst 25 mars 2008.
  5. ^ "United States". Encyclopedia Britannica. http://209.85.165.104/search?q=cache:2lOa44xXcrgJ:www.britannica.com/eb/article-9111233/United-States+United+States+Area+encyclopedia+britannica&hl=en&ct=clnk&cd=1&gl=us. Läst 25 mars 2008.
  6. ^ "World Factbook: Area Country Comparison Table". Yahoo Education.http://education.yahoo.com/reference/factbook/countrycompare/area/3d.html;_ylt=As1XMsN8kgSx746VWazy_s7PecYF. Läst 25 februari 2007.
  7. ^ O'Hanlon, Larry. "Supervolcano: What's Under Yellowstone?". Discovery Channel.http://dsc.discovery.com/convergence/supervolcano/under/under.html. Läst 13 juni 2007.
  8. ^ Perkins, Sid (11 maj 2002). "Tornado Alley, USA"Science News. Arkiverad från originalet den 1 juli 2007.http://web.archive.org/web/20070701131631/http://www.sciencenews.org/articles/20020511/bob9.asp. Läst 20 september 2006.
  9. ^ Morin, Nancy. "Vascular Plants of the United States"Plants. National Biological Service.http://www.fungaljungal.org/papers/National_Biological_Service.pdf. Läst 27 oktober 2008.
  10. ^ "Global Significance of Selected U.S. Native Plant and Animal Species". SDI Group. 9 februari 2001.http://www.sdi.gov/curtis/TxTab4x1.html. Läst 20 januari 2009.
  11. ^ "Numbers of Insects (Species and Individuals)". Smithsonian Institution.http://www.si.edu/Encyclopedia_SI/nmnh/buginfo/bugnos.htm. Läst 20 januari 2009.
  12. ^ "National Park Service Announces Addition of Two New Units". National Park Service. 28 februari 2006.http://home.nps.gov/applications/release/Detail.cfm?ID=639. Läst 13 juni 2006.
  13. ^ [a b"Federal Land and Buildings Ownership". Republican Study Committee. 19 maj 2005.http://johnshadegg.house.gov/rsc/Federal%20Land%20Ownership--May%202005.pdf. Läst 9 mars 2009.
  14. ^ Slavevoyages.com:Table estimating slave trade 1501 – 1866
  15. ^ http://thereport.amnesty.org/eng/Regions/Americas/United-States-of-America
  16. ^ Hoerr, John, "Is the Strike Dead?," American Prospect, sommaren 1992, ss. 106-118. Citatet är hämtat från s. 113.
  17. ^ Shannon Jones och Barry Grey (18 december 1995). "UAW debacle at Caterpillar: The Political lessons". wsws.org.http://www.wsws.org/workers/1995/dec1995/cat-d18.shtml. Läst 3 mars 2008.
  18. ^ Stockholm International Peace Research Institute (2007). "The 15 major spender countries in 2006".http://www.sipri.org/contents/milap/milex/mex_major_spenders.pdf. Läst 30 mars 2008.
  19. ^ [a b] DeNavas-Walt, Carmen; Bernadette D. Proctor, Jessica Smith (augusti 2007). "Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2006". U.S. Department of Commerce/U.S. Census Bureau. Läst 26 februari 2008.
  20. ^ [1]
  21. ^ [2]
  22. ^ Dinyar Godrej, The no-nonsense guide to climate change, Oxford 2006, s.106
  23. ^ "Overseas Visitors To Select U.S. Cities/Hawaiian Island". Office of travel and tourism industries, US Dept of Commerce.http://tinet.ita.doc.gov/cat/f-2006-45-561.html. Läst 2007-10-25.
  24. ^ "Annual Estimates of the Population for Incorporated Places Over 100,000, Ranked by July 1, 2008 Population: April 1, 2000 to July 1, 2008". U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popest/cities/tables/SUB-EST2008-01.csv.
  25. ^ "Annual Estimates of the Population of Metropolitan and Micropolitan Statistical Areas: April 1, 2000 to July 1, 2008". U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popest/metro/tables/2008/CBSA-EST2008-07.csv.
  26. ^ "Nation's Household Income Stable in 2000, Poverty Rate Virtually Equals Record Low, Census Bureau Reports", census.gov, 10 oktober 2001.
  27. ^ http://factfinder.census.gov/servlet/SAFFPopulation?_submenuId=population_0&_sse=on
  28. ^ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html



Externa länkar

Sök efter mer information omUSA på Wikipediassysterprojekt:
USA
s regering
Översikter och data
Historia
Kartor